Nytt från Västfronten, del 4: svenskt, med smak av melon

En sak som jag skrivit otroligt mycket om på senare tid är det svenska godisets exportsuccé. “Swedish candy” har blivit en viral sensation, driven främst av småländska bolaget Bubs, som numera ägs Orkla-koncernen. 

Den globala eterfrågan på det svenska godiset har varit enorm. Orkla har steg för steg utvidgat sin kapacitet men samtidigt visat en ganska rimlig försiktighet: hur länge kommer denna hajp att pågå? Det kan ingen veta. 

Godisbutiker runt om i USA och på andra håll i världen har slagits om det svenska godiset och Orkla har nu tecknat avtal med en stor amerikansk legotillverkare som kan tillverka deras produkter på plats i USA. 

Men går det att hitta det svenska godiset i USA? Jag kan inte låtsas som att jag gjort någon vetenskaplig undersökning – men jag har varit i många butiker och tittat efter svenskt godis, och det som finns är den gamla klassikern Swedish Fish. Ingen nyhet, den har sålts i USA i många år. 

Efter att ha letat i butiker överallt, hittade jag till sist lite svenskt godis: i en souvenirbutik i nationalparken Yosemite.

Till slut hittade jag dock faktiskt svenskt godis. Från Bubs. På ett ganska oväntat ställe: i souvenirbutiken i nationalparken Yosemite. Där, bland trailmix, fällknivar och stormkök, fanns det äntligen lite Swedish Candy!

Och: det svenska godiset finns faktiskt i många amerikanska butiker. Men då pratar vi om specialbutiker, renodlade godisbutiker. Till exempel butiken The Candy Store i San Francisco – som jag inte hann med att besöka. 

En smak som förekommer på flera av Bubs produkter är vattenmelon. Och om det finns en smak som tycks trenda hårdare än någon annan just, så är det faktiskt vattenmelon. Den finns i alla möjliga varianter. Och det starkaste beviset för trenden är kanske ändå när Ben & Jerry’s-grundare Ben Cohen (som lämnat bolaget, den storyn får vi berätta en annan gång) går ut och ber om hjälp med en egen glassprodukt för att skapa opinion i Palestina-frågan, och smaken är redan bestämd: vattenmelon.

Nytt från Västfronten, del 3: politk

Det är svårt att undvika att komma in på politik när man pratar om USA idag. Det märktes inte minst i förra inlägget. Donald Trumps populistiska regim överskuggar allt, på alla områden, även i livsmedelssektorn. 

Den mest aktuella frågan precis nu handlar om något som går under namnet Supplemental Nutrition Assistance Program, för de flesta amerikaner känt som SNAP. Det är ett stödprogram för familjer med låga inkomster och syftet är att de ska kunna köpa näringsriktig mat. 42 miljoner amerikaner får detta stöd i normala fall, och det kan ha stor betydelse: en genomsnittlig familj på fyra personer får 715 dollar i månaden i stöd. 

SNAP är en av alla saker som drabbats av den långa nedstängningen av den amerikanska statsapparaten, vilken inleddes den 1 oktober. Regeringen säger att man inte kan betala ut stödet eftersom pengarna är slut. Det finns emellertid nödpengar som skulle kunna användas till just detta, och nu har två olika domstolar slagit fast att dessa pengar ska användas. Återstår att se om regeringen och presidenten bryr sig om vad domstolarna säger. Amerikansk handel förbereder sig i alla fall för ett tapp i försäljning, vilket i praktiken betyder att människor kommer att svälta.

Ett annat område där politiken påverkat matindustrin, och i synnerhet i den del av Kalifornien som jag precis besökt, handlar om jakten på illegala invandrare. Donald Trump har satt igång en systematisk förföljelse och omallokerat stora resurser till polis och ICE, en slags motsvarighet till Migrationsverket, men med betydligt mer våldskapital. 

Invandrarna har under många år hållit hela jordbruks- och livsmedelssektorn igång. De kommer till USA och tar jobb smutsiga, slitsamma jobb som amerikanerna inte vill utföra i fabriker och slakterier: på fält, åkrar och i fruktodlingar. 

Nu har ICE gjort omfattande räder, bland annat i norra Kalifornien. Man har gripit och deporterat massor av människor, och många av de som klarat sig undan har valt att gömma sig eller återvända till sina hemländer för att inte råka ut för samma sak. Resultatet har blivit en situation där jordbrukare och odlare inte kunnat få folk till skördearbetet, vilket i sin tur lett till grödor som ruttnar på fälten. Det finns lantbrukare som uppger att 70 procent av deras personal försvunnit efter ICs räder. 

När jag rest runt i norra Kalifornien, i området mellan San Francisco och Sacramento, har jag inte sett fysiska tecken på fälten. Men i många butiker och på många restauranger syns anslag av typen “ICE not welcome”, “Immigrants are our friends” och liknande. 

Hur kommer allt detta att utvecklas? Svår att förutsäga. Donald Trumps andra mandatperiod har inte ens löpt ett år än, så vad som helst kan hända. 

Nytt från Västfronten del 2: hälsa

En spaning i USA:s matvärld 2025 är en schizofren upplevelse. Butikerna är fulla av godis, snacks och onyttiga produkter. Samtidigt är utbudet av nyttiga saker större än någonsin: hela avdelningar fylls av nötter, mandlar och så kallad trail mix i olika varianter och även godis och snacks förses med hälsobetonade argument om att de innehåller protein, fibrer, äkta frukt och så vidare. Proteinskrytet syns mest just nu och kan hittas i alla tänkbara kategorier från bröd och brödmix till yoghurt, snacks och godis. 

En del av bakgrunden till proteinhajpen är den utbredda användningen av bantningsmediciner som Ozempic och Wegovy. Medicinerna är effektiva för viktminskning men man tappar inte bara fett utan även muskler. Vilket man försöker motverka med proteintillskott.

Vissa bolag, som till exempel Danone, har svårt att hänga med och tvingas nu prioritera bort nylanseringar på grund av kapacitetsproblem. Samtidigt lanserar snacksvarumärket Doritos sin första proteinberikade produkt.

Hälsotrenden börjar även sippra in i en annan kategori: drycker. Amerikanerna älskar sin läsk, men allt fler fattar att det inte är så hälsosamt. Det är affärsmöjligheten som ligger bakom nya varumärken som Poppi, Olipop och Simply Pop. 

Poppi är en spännande historia i sig, en startup som startades av två föräldrar, deltog i den amerikanska motsvarigheten till Draknästet, fick en hög med pengar och köptes till slut av Pepsi för nästan två miljarder dollar. Idag hittar man Poppi högst upp i en egen hylla i läskavdelningen som vimlar av alternativ med diverse hälsoargument. 

Jag var såklart tvungen att testa Poppi, men blev rätt besviken. Det smakade mest sötningsmedel trots att den faktiskt innehåller fem procent socker. Men eftersom jag nästan aldrig dricker läsk i vanliga fall, tillhör jag knappast målgruppen.

Läsken har till och med hamnat mitt i storpolitiken sedan Donald Trump krävt att Coca-Cola skulle börja tillverka Coca-Cola som sötats med amerikanskt rörsocker istället för den ifrågasatta sockeringrediensen HFCS: high fructose corn syrup. HFCS görs av majsstärkelse och är en flytande blandning av fruktos och glukos som är väldigt praktisk och kostnadseffektiv i produktion av läsk och vissa andra livsmedel. 

HFCS är som sagt ifrågasatt, bland annat av president Trump, hans hälsominister Robert F. Kennedy Jr och deras svans i den hälsopoulistiska rörelsen MAHA, Make America Healthy Again. Detta är bakgrunden till Trumps krav om Coca-Cola med rörsocker. Extra intressant med tanke på att han själv är storkonsument av helt sockerfri Diet Coke.

Trumps version löd först att “nu har jag pratat med Coca-Cola och de har ändrat receptet” men verkligheten visade sig vara lite annorlunda: Coca-Cola har lanserat Coke Classic, en retroversion av Coca-Cola som sötats med rörsocker, men i begränsad upplaga och bara på utvalda marknader och hos utvalda återförsäljare som till exempel Wal-Mart och Kroger. En väldigt snarlik produkt har dessutom funnits att köpa redan tidigare: Coca-Cola Mexican som även kan köpas i vissa svenska specialbutiker.

Är “riktigt” socker nyttigare än HFCS? Det är högst oklart, faktiskt. Men HFCS är en ingrediens som passar bra som antagonist i en hälsopopulistisk retorik. Förkortningen och uttydningen har en stark industriell prägel och kan lätt sorters in i facket med ultraprocessade livsmedel. Den naturliga följdfrågan – är socker en ultraprocessad ingrediens? – får vi fördjupa oss i en annan gång. 

En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.